I serien grova förenklingar av en komplex värld...

... har turen nu kommit till Björn Wiman! I en krönika i DN med titeln "Journalistiken respekterar inga nationsgränser" drar hr Wiman till med följande plattityd:


 "En journalist har inte rätt att begå brott men har alltid rätt att utföra sitt arbete oberoende av totalitära regimers godtyckliga in- och utresebestämmelser."


Vad händer då när en journalist är tvungen att begå brott för att komma runt "godtyckliga" in och utresebestämmelser?
Wimans resonemang har en logisk följd. Det är helt enkelt upp till journalisten själv att avgöra vad som är ett brott och vilka regler som är godtyckliga och därför inte behöver efterlevas. Så är det väl egentligen för alla och envar. Vi har alla ett fritt val. Skillnaden tycks vara att det i journalistens fall skall gälla någon sorts absolut ansvarsfrihet?
I de allra flesta demokratiska stater är rättssystemet utformat så att man inte gör skillnad i tillämpningen av lagarna beroende på vem den tilltalade är. Istället utformas lagarna så att till exempel det journalistiska uppdraget ryms inom lagens råmärken. Det är därför inte olagligt att ta kontakt med kriminella element. Det är helt ok att besöka t-istträningsläger på Österlen och posera med vapen hur mycket man vill.
Så är även det etiopiska rättssystemet med allra största sannolikhet också uppbyggt. Att det sedan felar i tillämpningen kan väl snarast tillskrivas en sorts konstitutionell omognad.
Vad hjälper då indignation och flammande ledare för att komma tillrätta med en tonårsstats nycker?


Inte ett jämrans dugg!


Inget av det som skrivs i svenska tidningar kommer att göra vare sig till eller från för Schibbye/Perssons sak. Den etiopiska regimen har större problem än sura svenska ledarskribenter. Problem som bland annat har lett till att de fängslar utländska journalister som bara försöker göra sitt jobb.
Men sluta inte skriva. Våra pojkar i Etiopien behöver känna att de har vårt stöd. För oavsett hur mycket jag än tycker att den som sig i leken ger får leken tåla är det ändå mina landsmän som sitter i det där fängelset. Låt dom komma hem nu. Om inte annat har de lärt sig ett och annat. Till exempel att hålla så mycket distans till sina reportageobjekt att de inte går med på att leka med deras vapen på film. 


För som journalist krävs enligt de yrkesetiska reglerna bland annat att man:
- rapporterar utan att ta ställning, genom att ge flera sidor av historien röst.
- avböjer gåvor och tjänster från de som är inblandad i ett skeende för att inte verka påverkad.  (min kursivering)


De allra flesta privilegier kommer helt enkelt med en uppsättning plikter också...


Uppdaterat 23/12: Se även DN.